Relationen mellan bistånd och säkerhetspolitik i fokus när FBA samlade aktörer från civilsamhället
Regeringen har i sin reformagenda för biståndet betonat vikten av att samordna Sveriges internationella bistånd med utrikes- och säkerhetspolitiken. Men hur förhåller sig utvecklings- och säkerhetspolitiken till varandra? Är de ömsesidigt förstärkande eller kan det finnas målkonflikter? Dessa frågor stod i fokus när FBA samlade delar av civilsamhället för FBA:s årliga civilsamhällesforum den 16 september.
18 september 2026

På plats under civilsamhällesforumet fanns representanter från 15 svenska civilsamhällesorganisationer som arbetar med internationellt utvecklingssamarbete samt representanter från Expertgruppen för biståndsanalys, EBA.
Forumets tema var en kommande EBA-studie om relationen mellan svensk utvecklings- och säkerhetspolitik. Dagen inleddes med en presentation om studiens syfte och mål av studiens författare Nùmi Östlund från Stockholm Environment Institute.
Målsättningen med studien är att fördjupa förståelsen av vilka nationella säkerhetsintressen som potentiellt berörs av Sveriges internationella bistånd, och hur relationen mellan politikområdena ser ut.
Utifrån detta förväntas studien bidra med analys och rekommendationer för hur svenskt bistånd kan utformas och användas för att stödja Sveriges nationella säkerhets- och utvecklingsintressen.
Civilsamhällsforumets syfte var att skapa dialog kring studiens centrala frågeställningar.
Bildtext
Nùmi Östlund presenterar den kommande EBA-studien som stod i fokus på FBA:s civilsamhällesforum den 16 september.
Vad betyder ett ökat fokus på säkerhetsfrämjande för svenskt bistånd?
Diskussionerna fokuserade på ett antal punkter:
Det fanns en bred samsyn kring att bistånd i sig är säkerhetsfrämjande – samtidigt som synen på säkerhetsbegreppet skiljer sig mellan utvecklings- och säkerhetspolitiken.
Till exempel belystes att civilsamhällets internationella utvecklingssamarbete ofta handlar om frågor som inte ryms i en snävare tolkning av säkerhetsbegreppet, som försvar av demokratin och förebyggande av konflikt, men som bör ses som säkerhetsfrämjande då de bidrar till global och i slutändan svensk säkerhet på lång sikt.
Det uttrycktes också att en starkare koppling mellan internationellt utvecklingssamarbete och säkerhetspolitik kan bli kontraproduktiv. Ett ökat fokus på verksamhet som mer direkt kopplar till nationell säkerhet riskerar att underminera det långsiktiga säkerhetsfrämjande arbete som civilsamhällesorganisationer bedriver genom kontinuerlig närvaro i olika länder och regioner.
Flera deltagare beskrev att kontinuerlig närvaro av biståndsorganisationer även i komplexa kontexter kan bidra med värdefull kunskap som kan informera utrikes- och säkerhetspolitiken, speciellt i länder och regioner där det inte finns svensk representation. I samband med detta diskuterades också vad geografiska prioriteringar i biståndet får för långsiktiga effekter, och vad detta kan innebära på lång sikt för Sveriges säkerhet.
För att uppnå resultat av biståndet för såväl biståndets egna syften och säkerhetsfrämjande krävs en förståelse för att biståndet fungerar som bäst när utvecklingspolitiken bygger på kontinuitet, förutsägbarhet och breda överenskommelser. Bättre gemensamma analyser av målkonflikter mellan olika relaterade politikområden efterfrågades också.
Civilsamhällesforum hölls för tredje året i rad på FBA. Det är ett forum för erfarenhetsutbyte då både FBA och civilsamhället har omfattande erfarenheter av praktiskt fred-och säkerhetsarbete.
Forumet ska möjliggöra en organiserad kontaktyta för ömsesidig dialog, delaktighet, kunskapsutveckling och omvärldsanalys inom ramen för fred och säkerhet.
